Dino-Lite BL-ZW2 polariserande ljusbord: Så synliggör fotoelasticitet inre spänningar i plast-detaljer som annars ser felfria ut

Publicerad 10 juli 2026 kl 11:36

En formsprutnings-tillverkare får reklamation från en kund: den lilla genomskinliga plast-hylsan börjar spricka efter 3-4 månader i drift. Sprickorna börjar från insidan av ett hål och breder sig utåt. Tillverkaren tar en färsk detalj från lager och inspekterar den — helt felfri. Ingen synbar spricka, ingen deformation, korrekt mått. Ingen ledtråd till vad som orsakar fältfelen.

Läggs samma detalj mellan två korspolariserade filter och lyses med vanligt vitt ljus, tänds detaljen upp i ett komplext regnbågsmönster. Där hålets kant sitter är mönstret tätt-packat med gula, blåa och röda band. Där finns den inre spänningen. Ingen mätning behövs — spänningen syns direkt. Detta är fotoelasticitet — det över 200 år gamla optiska fenomenet som gör inre spänningar synliga.

Fotoelasticitet: fenomen från 1815

Fenomenet upptäcktes av David Brewster 1815 när han observerade att glasrutor under mekanisk belastning uppvisade färgade mönster när de betraktades genom polariserat ljus. Det fysikaliska förklaringen kom sedan från Étienne-Louis Malus arbete med polariserat ljus och senare Neumanns matematiska formulering av fotoelastiska konstanter.

Fenomenet fungerar så här:

  1. Transparanta amorfa material (glas, akryl, polykarbonat, epoxi) är normalt OPTISKT ISOTROPA — deras brytningsindex är densamma i alla riktningar. Ljus färdas med samma hastighet oavsett polarisationsriktning.
  2. Under mekanisk spänning (drag, tryck eller skjuv) förändras materialets molekylära struktur. Bindningarna sträcks eller trycks ihop olika i olika riktningar.
  3. Den strukturella asymmetrin skapar OPTISK ANISOTROPI — kallas dubbelbrytning eller birefringens. Materialet får två olika brytnings-index i två inbördes vinkelräta riktningar, kopplade till spänningsvektorn.
  4. När polariserat ljus passerar genom det spända materialet delas det upp i två komponenter som färdas med olika hastigheter. Vid utgången är de två komponenterna fasförskjutna.
  5. Om ljuset därefter passerar genom ett andra polariserings-filter (korspolarisator) uppträder interferens mellan komponenterna. Interferensen är våglängds-beroende, så olika färger släcks eller förstärks vid olika spänningsnivåer.

Netto-effekten: ett komplext färgat band-mönster uppträder som är en direkt karta över spänningsfördelningen i materialet.

Att läsa av fotoelastiska mönster

Färg-mönstret följer en känd sekvens som materialforskare har mätt upp för olika material. Sekvensen kallas ”isokromatiska band” och löper enligt:

  • Svart (0:e ordningen): Ingen spänning (eller ren skjuvning i 45° mot polarisatorerna).
  • Grå-gul (mellan svart och 1:a ordningen): Låg spänning.
  • Gul-orange (1:a ordningens fringe): Mätbar spänning, typiskt 3-6 MPa för polykarbonat.
  • Röd-blå övergång: Cirka 7-9 MPa.
  • Blå-grön (2:a ordningens fringe): 10-15 MPa.
  • Grön-gul (3:e ordningen): 20-25 MPa.
  • Tätt-packade färgband: Höga spänningar och/eller spänningsgradienter.

Färgövergångarna är materialberoende — polykarbonat, akryl, polystyren har alla olika fotoelastiska konstanter (K). Ett grovt mönster: tätt-packade band = hög spänningsgradient = koncentrations-punkt = potentiell spricka-nucleation-plats.

BL-ZW2 tekniska specifikationer

  • Enhet: Bakgrundsbelysnings-dyna med inbyggd LED-matrix.
  • Storlek: 10 × 9 × 2 cm.
  • Vikt: 315 gram.
  • Ljuskälla: vit LED-array under matt-diffusor för jämn belysning över hela ytan.
  • Polarisator: linjärt polariserings-filter, avtagbart och roterbart.
  • Rotation: 360° kontinuerligt för att välja parallell (0°), korspolariserat (90°) eller allt däremellan.
  • Ström: USB-driven (5 V) — kan drivas från samma Dino-Lite-mikroskop-USB-kabel.
  • Ljus-jämnhet: ±10 % över hela ytan (för fotoelastisk analys räcker detta).

Dino-Lite BL-ZW2 polariserande bakgrundsljus med avtagbar polarisator

Kombination med Dino-Lite polariserande mikroskop

BL-ZW2 fungerar bäst tillsammans med en Dino-Lite-serie mikroskop som HAR INBYGGD POLARISATOR (t.ex. AM4515T8-EDGE eller AM4013MT-Polarizer). Setup:

  1. BL-ZW2 placeras på bänkytan som bakgrundsbelysning.
  2. Prov-detaljen (transparent plast, glas eller mineral-slip) placeras ovanpå BL-ZW2:s ljusyta.
  3. Dino-Lite-mikroskopet monteras ovanför på ett stativ, med sin egen polarisator inställd 90° mot BL-ZW2:s polarisator (korspolarisation).
  4. Färg-mönster från spänningen syns nu genom mikroskopets kamera på PC-skärmen.

Alternativt kan BL-ZW2 användas UTAN dess egen polarisator (den är avtagbar) för konventionellt genomlys av ogenomskinliga eller genomskinliga prover som inte kräver spänningsanalys. Detta ger flexibilitet: samma bakgrundsbelysning kan användas för både konventionell mikroskopi och fotoelastisk analys.

Applikationer där BL-ZW2 är oumbärlig

Formsprutnings-tillverkning: Nästan alla polykarbonat- och akrylsprutade detaljer har inre spänningar från formsprutningsprocessen. Fotoelastisk analys direkt efter formsprutning eller efter kylning avslöjar zoner som kommer att spricka i fältet.

Optisk industri: Glaslinser, glasskivor, prisma måste vara spänningsfria för att inte påverka avbildnings-kvaliteten. Fotoelastisk QC vid färdigslip.

Anti-spänning-testning vid tempererat glas: Härdat glas ska ha kontrollerad ytkomprimering. Fotoelasticitet visar den exakta spänningsfördelningen.

Windshield-tillverkning: Autoglass måste testas för inre spänningar innan slut-installation. Icke godkända rutor spricker vid temperatur-fluktuationer.

Injektionsflasks-tillverkning: Petfl-flaskor och andra plast-behållare för högtryck-koldioxid-drycker. Inre spänning på svetsen kan orsaka bristning under drift.

Elektronik-inbäddning: Epoxi-inbäddade komponenter (chips, kondensatorer) i genomskinlig epoxi. Fotoelastisk analys visar termiska spänningar vid drift-varmecykling.

Petrografisk analys (geologi): Tunnslip av mineraler visar karakteristiska interferens-färger under korspolariserat ljus. Standard-metoden för mineral-identifikation i tunnslip.

Gemologisk analys: Ädelstenar under polariserat ljus visar antingen dubbelbrytning (kalcit, kvarts) eller enkelbrytning (diamant, granat). Detta är basal identifikationsmetod.

Kristallografi och materialforskning: Enkristall vs polykristallin struktur syns direkt.

Justerbar polarisation — praktisk användning

Att kunna vrida polarisatorn kontinuerligt (istället för fasta 0° eller 90°) är kritisk vid fotoelastisk analys, av två skäl:

1. Identifiera principal spänningsriktning: När polarisatorn vrids ändras band-mönstret. Vid en specifik vridnings-vinkel försvinner bandmönstret helt i en linjär riktning över detaljen. Den riktningen är parallell med principal-spänningsriktningen. Genom att avläsa vridningen kan operatören bestämma spänningens riktning i varje punkt.

2. Skilja spänning från optisk defekt: Om ett band-mönster försvinner vid en specifik vridning är det spännings-orsakat. Om det INTE försvinner (eller om det förändras utan att försvinna) kan det vara materiell defekt (bubbla, inneslutning) eller ytdefekt (repa, tryck-punkt).

3. Skilja isotrop från anisotrop material: Vridning av polarisator förändrar intensitet på anisotropa material men inte på isotropa. Detta är standard-metoden för att skilja glas (isotropiskt) från kvarts (anisotropt) i mineralogisk analys.

Kvalitativ vs kvantitativ analys

BL-ZW2 med Dino-Lite mikroskop är KVALITATIV fotoelastisk analys — du ser var spänningarna finns och deras relativa storlek genom färgövergångar. Detta räcker för QC-triage: ”detta parti har oacceptabla spänningsnivåer” eller ”denna designändring reducerar spänning betydligt”.

KVANTITATIV fotoelastisk analys (exakta MPa-värden i varje punkt) kräver dyrare polariskop med kalibrerade våglängd-filter, digital bild-processering, och material-specifika fotoelastiska konstanter. Denna typ av analys kostar 300 000-800 000 kr och är för forskningslabb eller certifikations-arbete.

För 90 % av industriella QC-tillämpningar räcker kvalitativ analys.

Alternativ till fotoelasticitet

  • DIC (Digital Image Correlation): Mäter ytdefektion under belastning. Skiljer sig från fotoelasticitet i att den mäter YTAN, inte inne i materialet. Kompletterande, inte ersättande.
  • Röntgen-diffraktion: Mäter atom-nivå spänningar i kristallina material. Icke-tillämplig på amorfa plaster.
  • Strain gauges: Elektriska töjningsmätare limmade på ytan. Kan bara mäta ytspänning i en punkt, inte inre spänning.
  • FEA-simulering: Datorsimulering av spänningar. Kräver dyra ingångsdata och kan inte upptäcka processrelaterade spänningar (som inte modelleras).

Fotoelasticitet är den enda praktiska metoden för att SE inre spänningar direkt i transparenta material — snabbt, billigt, och utan att förstöra provet.

Vad du får för pengarna

Dino-Lite BL-ZW2 polariserande bakgrundsbelysning, LED-lyskälla med matt-diffusor, avtagbar och roterbar linjär polarisator (kontinuerlig 360° rotation), USB-driven (5 V), 10 × 9 × 2 cm mätområde, 315 g vikt, kompatibel med alla Dino-Lite-mikroskop med polarisator-tillbehör. 4 795 kr.

För formsprutnings-tillverkare, optisk industri, petrograf-labb och material-forsknings-institutioner är BL-ZW2 en ekonomisk investering. Kombinerad med en Dino-Lite polariserande mikroskop (från ca 5 000 kr) får du en komplett polariskop-uppställning för under 10 000 kr — jämfört med traditionella professionella polariskop som ligger på 50 000-200 000 kr.

Läs mer: Dino-Lite BL-ZW2 polariserande ljusbord i butiken →

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *